Nu är det gjort o det kommer o gå det här oxå ... Det ska bara gå..

Dagen som jag fasat för kom fortare än jag kunde ana, ikväll rakar jag av mig håret ... Jag har vetat hela tiden att den dagen kommer, men jag vägrar att inse att så blir det!! Men imorse när jag borstade ut håret såg det ut på golvet som om jag var hos frissan o klippte mig, det bokstavligem rasar av mig!! Och jag har bestämt mig att tofsen ska vara kvar så då rakar jag av det, annars riskerar jag att allt ligger på kudden imorgon bitti!! Tårarna sprutar o snoren rinner o jag vill inte, samtidigt som tanken far igenom huvet, det är för fan bara ett hår!! Vad fan är ett hår jämfört med att får vara kvar ovan jord med mina nära o kära ???? Helt jävla sjukt vilken förbannad piss sjukdom detta är , fuck cancer ???...