Min skräckresa börjar i mitten på April,-16 en helt vanlig Onsdagskväll i duschen!! Hittar knölen som är ca 1,5cm stor, känner den hur tydligt som helst i handflatan, tror ju naturligtvis att det `bara´är en svullen körtel.. Men känner att magkänslan säger nåt annat ,så för en gång skull skjuter jag inte upp det utan ringer direkt på morgonen efter, får en tid på Fredag förmiddag, o jag skulle ju jobba så det var bara o ringa jobbet o byta skift, för man kan ju inte ta ledigt för en knöl :).. Kommer in till bröstmottagningen, blir en masssa kläm o känn, mammaografi, provtagningar o en miljon frågor, sitter i godan ro i rummet o väntar på att doktorn ska komma in o säga det är inget, dörren öpnnas o han kommer in o klämmer ur sig : Det där såg inte så positivt ut!!! DU HAR CANCER!!! Dom absolut värsta orden i mitt liv kastade han precis över mig, sen börjar han mala om operationer,strålning etc, där o då stänger jag helt enkelt av.. Det går bara inte o ta in, minutern senare trippar en sköterska in o kvittrar: Hur är det? Just då har jag kunnat nita henne rätt upp o ner, jotack jag fick precis ett cancerbesked kastat i ansiktet, var väl inte så bra som jag trodde eller? Vi kan snacka totalkaos i huvet, imin värld klingar cancer desamma som döden, jag vet att många överlever o att forskningen går framåt, men själva ordet kan få mig att kräkas... Jobbade en vecka med denna skit i huvet dygnet runt, o skräcken av nåt växer i min kropp som vill döda mig, dagarna till operationen var det längsta i mitt liv trodde jag.. Var in före op o fick träffa en jättegullig doktor som tog sig tid o förklara lite, dom skulle ta bort en bit av bröstet och en körtel, jag poängterade att ta allt om det behövs, för att slippa fler operationer.och så skulle det bli några veckor strålning efter det, lät väl rätt okej i min värld.  Dagen D kom äntligen och operationen gick bra. men doktorn kommer in på uppvaket o mummlar nåt om en `lurig´sorts´ cancer och att jag ev får ställa in mig på en till operation o mitt nyvakna tillstånd så säger man ju bara jaja o nickar o fattar absolut ingenting :( så då kom nästa väntan på svaren om vad som fanns där.. Jag har noll tålamod vanligtvis o nu ligger den nog på minus tror jag :). Får en tid på onkologen o reagerar att besöket ska ta 2 timmar, va fan kan ta sån tid?? Kommer in o får info om att jag ska träffa kirurgen, onkologen,sjukgymnast, lymfsköterska o en vanlig sköterska.. Kirurgen kommer in o börjar tugga om ny operation, fanns en metastas i portvaktskörteln, cellgifter o strålning, jag ser nog ut som en fågelholk, jag skulle ju slippa cellgifterna från början, men nu var det andra bud o där stänger jag av igen, tur att Stefan var med som tog in lite info ivarjefall, 2 timmars info av 5 olika personer klarar man fan inte av i normala tillstånd o nu är det ju bara totalkaos i hela kroppen..  Jag hör nåt om att cellgfiterna ska köra igång 31maj o jag säger : Näe då kan jag inte! Doktorn tittar på mig som om jag var tokig på riktigt :), näe jag har en sjuk katt, jas ska till vetrinär då :). Stefan knuffar lite lätt på mig o säger, men du vi kan byta den tiden :),  som sagt hjärnan hänger inte med i allt detta.. Sista operationen tog dom alla körtlarna i armhålan o nu är det den förbannade väntan igen om vad som fanns där, piclinen ska sättas in på tisdag o samma eftermidda får jag första omgången cellgifter, så nu kör det igång på riktigt, jag kan inte ta in att jag är så sjuk eftersom jag inte är nå dålig o nu när cancern förhoppningsvis är borta då kommer jag o bli skitdålig, fattar nada :(... Paniken som kom när dom sticker ett papper med ett bidrag till en peruk vill jag inte att någon annan någonsin ska behöva uppleva, seriöst jag kommer inte o ha nåt hår kvar om ca 2 veckor, det går inte o fatta.

Det är en berg o dalbana utan dess like känslomässigt, ena minuten är jag 2 meter under jorden för att i nästa sekund vara på väg till månen.. Jag vill inte, jag orkar inte men jag måste, detta jävla monster ska inte få som han vill.. Som sagt `CANCER YOU PICKED THE WRONG BITCH´..

Och den rosa spyhinken är inhandlad o botten ska prydas av nån/nåt jag hatar :)..

All kärlek och styrka till er alla som krigar mot detta helvete..

 

Linda

29 maj 2016 16:00

Fruktansvärt!! Är det meningen att man ska kunna ta in så mkt information efter ett sånt besked? Åh sköterskan?! Hon borde gå en bemötandekurs 🙈
Du fixar detta Marie!! Men det kommer säkerligen bli jävligt ... överjävligt ibland.. längs vägen. Men som du skriver.. 'cancern har valt helt fel person att mucka med' !! Kramar

cancermonster

16 juni 2016 19:34

Kram

 

Anna

29 maj 2016 16:54

Det här kommer du också att fixa för du är så stark, många kramar

cancermonster

16 juni 2016 19:33

Tack!!

 

Lotta Sjödin

30 maj 2016 13:01

Är det någon som klarar detta, så är det just du Marie! En envisare och starkare person än dig, får man leta efter! You go girl och visa vem som bestämmer!! 👊FUCK CANCER!!👊

cancermonster

16 juni 2016 19:32

Tack!!

 

Marianne

30 maj 2016 14:24

ja fy faaaan men som sagt it picked the wrong bitch. Stor kram till dig

 

Anna-Karin

30 maj 2016 14:45

Klart som tusan att det kommer gå bra detta!! Åh va fasen, håret är väl inte allt ju...Det växer ut snart igen!! 😊 Kramizz

 

Cija

30 maj 2016 22:54

Hej! Man får oerhört mycket information och därför är det bra att man inte sitter där själv!
När de hittar någon smittad lymfkörtel så är det op av lymfor och strålning som gäller utöver cellgifter!
Det enda råd jag kan ge är att ta en dag i taget!!!
Och tro mig....jag vet vad du går igenom! <3

Kram

http://cija.bloggplatsen.se

cancermonster

10 juni 2016 18:46

Tack !!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Test

Har aldrig i mitt liv haft ångest, men nu inför cellgiftsbehandlingarna kommer det i full kraft, börja lite smått på lördagen för att sen stegra till tisdag middag, blir lugn när jag väl sitter där för att sen bli sopslut när jag kommer hem!! Sjukt d...

Grönjävligt orolig natt, mår illa o magen har sagt upp sig igen!! Fick en ny sort i tisdags o har hållt mig på benen sen dess, finns inte mycke ork i denna kropp o göra saker men jag är inte sängliggandes ivarjefall!! Nåt positivt så långt!! För 3-4 ...

Hemma en vecka från sjukan o tre dagar kvar innan nästa helvete o fortfarande totalt sänkt, har varit till Ica som längst, orkar ingenting o konstant trött o illamåendes!! Hur fan ska kroppen orka fixa nästa omgång?? Missat både JLT, Takida och crusi...

Den 12 juli var det dax för tredje o sista 'påsfan' av denna omgång, dom började o tjaffsa om att sänka dosen eftersom mina fötter sett förgävliga ut, men jag protesterade eftersom jag är livrädd att behandlingen ska dra ut på tiden ännu mer, så jag ...