Har aldrig i mitt liv haft ångest, men nu inför cellgiftsbehandlingarna kommer det i full kraft, börja lite smått på lördagen för att sen stegra till tisdag middag, blir lugn när jag väl sitter där för att sen bli sopslut när jag kommer hem!! Sjukt drygt!! Efter förra omgången har jag mått halvskapligt, långt ifrån så sjuk som jag vart av den förra sorten, illamåendet, tappar smaken, svamp o en jävulsk trötthet går o hantera skapligt så jag håller tummar o tår att det inte blir nå värre nu!! Har till o med haft lite ork till att göra lite mindre utflykter, att så små vardagliga saker kan göra en så glad..